Tillbaka...

Tillbaka efter en ganska jobbig helg. Har tillbringat mestadels tid på landet och funderat. Tog en tripp till stan i lördags och fönstershoppade och tittade på paraden med Emmy. Då brast det! Ville bara gråta, men det kom inga tårar alls...
 
Den 3/8-2012 somnade en underbar stark människa in, efter flera års kämpande mot cancern. Jag tänker på hennes familj, och vill finnas där för de.
 
När något sådant händer, får det en att tänka om. Det som var så viktigt att göra tidigare, är inte lika viktigt längre. Det som är viktigast är att ta hand om de man bryr sig om och älskar.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0