Förlossningshistoria
Allt började redan 21/4. Totte och jag trodde verkligen inte att det skulle bli nåt de närmaste dagarna så jag hade ungerfär hela veckan planerad. Redan på dagen efter besöket hos min BM började jag känna en viss mensvärk, men brydde mig speciellt inte. Trodde det bara va fejk. Jag åkte till Globen och fikade med folk. Senare på kvällen somnade vi som vanligt och frammåt 2 tiden började värkarna komma mer med kortare mellanrum. Kunde inte sova utan låg i sängen och hade lite småont. Vid 4 tiden kunde inte jag längre ligga utan vid varje värk va jag tvungen att resa mig ur sängen och gå. Jag gick runt i hela lägenheten och svor! Tiden gick och jag fick bara ondare o ondare, ringde in till Huddinge 3 gånger under morgonen, men hade för långt mellan värkarna. Men jag tror jag hade kortare mellen egentligen. Vid halv 11 stod jag inte ut längre utan ringde in en sista gång och hon hörde på mig att jag inte skulle orka mer, så hon förklarade att de hade fullt men hon skulle ringa runt.
Jag hade så ont att Totte fick ta över telefonen och i 30 minuter ringde hon från Huddinge runt till olika sjukhus föär att hitta plats till mig.
Under tiden stod jag lutad över köksbordet och svor och grät, hade verkligen ont! Fik reda på att vi fått plats på Danderyd så vi tog alla saker vi behövde och tog oss till bilen.
Resan till Danderyd tog en evighet tyckte jag men när vi väl kom dit tog vi emot av en bm som visade oss till ett rum. Där fick jag lämna urinprov och sen vänta på en läkare. När läkarn kom skulle en ctg-kurva tas i 20 minuter. Efter ett tag kom de in och ville fortsätta med ctg-kurvan eftersom den visade att Skrutt va lite stressad, så de ville ta hål på hinnorna eftersom mitt vatten inte gått och sätta en skalp ctg på huvudet, som mäter hennes hjärtljud bättre än ctg:n, samtidigt skulle de kolla hur mycket jag va öppen, och till allas förvåning va jag öppen 7 cm! Blev helt paff och bad henne upprepa siffran. Jag va helt inställd på att jag skulle vara öppen typ 3 cm.
Efter de hade tagit hinnorna så började jag lätt med lustgas, hade 20% lustgas/80% syrgas, det hjälpte ett tag, sen började det göra riktigt ont och då höjde de till 50/50 men då började jag må illa så jag slutade helt med den.
Har inte tidpunkter i huvudet, men vid 13:40 började mina krustvärkar. Jag valde att föda i stående ställning, eller valde o valde. Kunde inte ligga eller sitta ner pga av trycket mot svanken. Vid den tidpunkten bad jag om ryggbedövning och de sa att de kunde fixa det men att förlossningen skulle ta 10 timmar till. DÅ bad jag om kejsarsnitt men det va för sent.
14:14 kom hon ut och under de 45 med krystvärkar gav jag säkert upp 100 gånger men alla som va i rummet verkligen stöttade mig.
Totte som stod på andra sidan sängen och höll i mina händer va så himla underbar! Skulle aldrig klarat av det här utan honom!
Vi fick ligga kvar i rummet några timmar innan vi förflyttades till ett annat rum i väntan på att hamna på patienthotellet. Där vilade vi lite och Skrutt bajsade massa!
Allt det här va värt den smärtan, jag är beredd att göra det igen om nåt år med Tottes stöd. Danderyds sjukhus va helt underbart, personalen på förlossningen samt patienthotelletva helt underbara. Är verkligen glad att jag hamna där och inte på Huddinge.
Sådärja, tack så jättemkt! Intressant att läsa! Vad skönt att du kände att du fick så bra stöd från din omgivning! =)
Underbart att läsa!
Och nästan lite menat att det skulle vara fullt på Huddinge, eller hur? Du var ju inte speciellt glad i dem från början.
Kul att läsa hur det hela gick till, men ta det nu lungt med Skrutt och njut av henne innan ni planderar ännu ett barn.
Känner igen det där med att ge upp. Men tänk vännen att du gjorde egentligen hela arbetet hemma under natten o morgonen så när du kom in så var det nästan bara krystvärkar kvar. Du har varit skitduktig. För mig var det så att lille mannen ville komma ut tidigare, en hel vecka tidigare, så jag hade ju inget förberett eftersom alla säger att man går över tiden med första barnet. Jag stod i tvättstugan när vattnet gick på kvällen vid 21 tiden. Ringde då till förlossningen o de bad mig komma in, så vi åkte in o allt var bra, dock var jag inte öppen en mm utan hade bara lite småvärkar o fick åka hem. När vi väl kom hem o alla hade lagt sig så blev det värre o vid tre tiden stod jag inte ut längre så vi åkte in, då var jag bara öppen 3 cm. Jag fick bada o använda lustgas på natten, lustgasen var min bästa vän. Dock framåt sjutiden stod jag inte ut längre utan skrek till barnmorskan att nu vill jag ha bedövning. Det ska vi fixa sa hon o ringde narkosläkarn. Det tog över en timme innan han kom, men det kändes som en hel dag. Men när den väl satt där så var jag i himmelriket. Nackdelen var dock att värkarbetet avstannade så de fick skynda på det lite med dropp. Vid förmiddagen började det bli jobbigt igen o vid två tiden började krystvärkarna o 16.20 kom han ut. Då hade jag hållit på i 19 timmar från det att vattnet gick. Kan väl tillägga att under hela förlossningen så spydde jag när jag fick jordens värkar, inte roligt. Så du jobbade på bra vännen som orkade ta allt hemma. O tänk vilket fint resultat det blev, hon e jättefin eran skrutt. Ha en go onsdag med Skrutt plutt. Bamsekramisar
Bra jobbat tjejen och resultatet blev ju strålande vackert,eller hur?Kram Ellinor
=D Härligt att det gick så bra och gick ju fort också :) Skönt med personal som är så bra som dom var. Hoppas att jag får lika lätt ^^
Vad kul att höra att allt gick bra! Supermysigt med förlossningar :P
kram Julia
hej! grattis till lill-tjejen :) jag födde också på danderyd, fast den 24 april :) kommer du ihåg vad barnmorskan hette? :)
Grattis till en sockersöt Elsa!
